Även en bonusförälder kan tycka att det är jobbigt att skiljas åt

Styvmödrar är det många av i sagornas värld men styvfäder är det färre av. Gissar att det är intressantare att skriva om kungar som gifter om sig än att drottningar gör det. Deras makar blir ju inte kungar.

Begreppet styvförälder överlag känns lika gammalt och omodernt som sagorna vi läser om. Bonusmamma/Bonuspappa är ord jag hellre väljer att använda. Finns en nära relation med förälderns nya är det en jättebonus. Visste håller ni med? 

Som en del av mitt och Saras liv fick jag även bli en del av hennes då 1,5 år gamla son. Vår relation har under åren växt från att vara kompisar som busar till att bli en närmare relation. Jag får ibland titeln Pappa Dennis. En tydlig marketing att jag är en pappa men inte någon han bara säger pappa till. Jag är ju ändå hans lillasysters pappa så på något sätt har jag förtjänst titeln.  

Vår relation som gick från kompisar till mer fostrande genom åren har gått både upp och ner. Ibland önskar jag att vår relation bara kunde vara lek och stoj eftersom vi i dessa stunder är som lyckligast tillsammans. För när jag kommer in och ställer krav bryts jämlikheten och jag går in som en fostrande vuxen. Det är ohållbart att det skulle kunna fungera annorlunda då jag har två barn i hemmet. Reglerna och förväntningarna får ju inte vara olika på barnen. 

I min roll som bonusförälder har jag klivit in fullt ut som förälder till både Siri och Alfons. Jag gör ingen skillnad på dem och älskar båda lika mycket. 

Att skiljas åt över helgen

Som skilsmässobarn delas vistelsen oftast mellan föräldrarna. Så även i vår familjenkonstellation. Nu är Affe hos sin pappa några dagar, vilket känns fruktansvärt. Inte för att han är hos sin pappa, utan för att han ska vara borta från oss. 

Igår trodde jag mig ha varit den bästa föräldern jag någonsin kan vara inför denna pappavistelse. Hämtningen på förskolan gick smärtfritt, vi pratade och hade kul hela vägen hem. Vi hann leka, jag Alfons och Siri i timmar innan maten. Vi dansade och sjöng tills vi var alldeles svettiga. Hela kvällen var en enda symbios av det lyckliga familjelivet. Mamma var sen så jag fick köra hela nattningsracet själv. 

Det var där det sket sig. En hel fin eftermiddag och kväll blåstes bort med bråk om pyjamas, tandborstning och läggning. Sagostunden gick bra, lillasyster somnade nästan innan infernot av tjafs återupptogs. Mamma hade precis kommit hem och det hörde självklart herr femåring som absolut skulle upp ur sängen och springa några varv. 

Kaos utbröt och självklart har jag min korta stubin sent på kvällen att tacka för det. Några mindre väl valda ord utbyttes på en femårings nivå från bägge håll. Jag förbannar mig själv innan jag somnade att jag inte kunnat lösa det bättre. 

Jag gissar på att der berodde på att min besvikelse över att allt mitt hårda jobb under eftermiddagen och kvällen inte betalade sig bättre än i bråk. 

Nu är han borta hela helgen och det känns jobbigt att vi inte löste gårdagskvällen bättre. 

Vi är ju kompisar som gillar att göra roliga saker tillsammans. Hoppas att vi kan försonas igen under söndag eftermiddag. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *