”Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke”
Jag har fullt förtroende för pedagogerna som jobbar på barnens förskola. Visst händer det att missförstånd uppstår mellan oss men aldrig är det något som inte går att rätta till eller rycka på axlarna åt. Kidsen gillar dem och det känns som det väsentliga.
Men så hände det där häromdagen, det där som blir när resurserna är för knappa, ett barn kom i kläm.
När alla skulle gå ut, uppstod en konflikt mellan femåringen och personalen. Han ville inte gå ut och förmedlade detta tydligt och personalen som redan då hunnit bli färre till antalet för dagen fick problem.
Problemet: Något hade hänt som inte gick att lösa i en handvändning och lite motivation om att det kan vara kul att gå ut och leka med de andra barnen.
Behovet: Sitta ner en stund i lugn och ro och reda ut vad det var som hade hänt och hur det kunde bli bättre.
Lösningen: Femåringen blev utburen utan ytterkläder yttervägen till en annan avdelning, i hopp om att han skulle lugna ner sig i sällskap av en pedagog som redan slutat för dagen. Inte optimalt, men fakta var att det inte, klockan 15:00 fanns personal att ta hand om ett (1) ”besvärligt” barn bland 10 andra.
Det är såklart orimligt lasta pedagogerna, de gjorde det de kunde för att försöka lösa situationen. Det som gör mig arg är att organisationen blev så pass sårbar när ett (1) barn hade en sämre dag. Är det inte mer än rätt att våra barn, som vistas längre på ”jobbet” än vad vi och pedagogerna gör, också får en god arbetsmiljö om dagarna?
Öka personaltätheten för barnens, personalens och ekonomins bästa i längden
Att långvarig stress inte är bra kan nog vem som helst räkna ut med lilltån. Underbemannade stressade pedagoger riskerar att ta mindre bra beslut eller kan inte vidta det åtgärder som behövs i barngruppen.
Till följd av detta skapas oro och stress bland barnen. Oroliga och stressade barn, kan börja bete sig på mindre önskvärda sätt för att testa vart gränserna går. Hur ska barnen kunna bete sig om de inte vet var gränsen går just idag? Tänk er in i en fotbollsmatch i ett VM där domarnivån varierar dag för dag då huvuddomaren måste ta hänsyn till om han/hon har några assisterande domare eller inte. Att vara ensam domare gör det tämligen svårt att både hålla koll på gula kort och offsidelinjen.
Underbemanning skapar onda cirklar
Personal som under lång tid arbetar under stress riskerar att lättare hamna i sjukskrivningskarusellen. Några sjukdagar här och var ger arbetsgivaren kostnader i form av vikarielöner och sjuklöner från och med sjukdag 2 upp till två veckor.
Ni som jobbat inom skola och omsorg vet att riktigt bra vikarier är hårdvaluta och kan vara svåra att få tag på. Det är inte lätt att få verksamheten att flyta på som vanligt när en ytterligare en ny kollega ska skolas in för dagen. Som pedagog i förskolan kan du få stressmage för mindre. Nödlösningar utanför ordinarie tänkta aktiviteter blir därför ofta en del av den vanliga verksamheten då den tillfälliga kollegan inte känner till alla rutiner. Stressen ökar för att jobbet inte känns lika meningsfullt som när allt rullar på enligt planerat schema. Vi ska inte tala om hur det blir de dagar när vikarie inte ens finns att tillgå och den redan tunna laguppställningen ska få verksamheten att rulla på.
Tänk långsiktigt istället för att släcka bränder
Jag vet att många rektorer och chefer sitter med strikta ettårsbudgetar där det knappt får gå en krona på fel sida. De jobbar hårt och svettas för att få allt att gå ihop enligt kommunens tilltänkta kostnader.
Men om vi istället skulle försöka tänka lite långsiktigt. Våga överanställ och på så sätt göra verksamheten mindre sårbar. Det göra så att barnens trygghet och rutiner förblir desamma även om någon vuxen skulle bli sjuk. Med fler pedagoger i barngrupperna slipper personalen känna sig stressade för att verksamheten inte ska kunna fortgå som vanligt vid sjukskrivningar. Förstå vad skönt det skulle vara att ha kontroll över situationen även om något oförutsett inträffar.
Tänk er en arbetsplats där du känner att du har kontroll på ditt arbete. En arbetsplats där du trots nya svåra utmaningar trivs. Det sägs att personal som trivs på arbetet inte blir sjuka i samma utsträckning som personal som känner sig stressade för att de inte har kontroll.
Tänk om våra kommunpolitiker vågade tänka flera år framöver för en hållbar förskoleverksamhet. Färre sjukskrivningar och lägre vikariekostnader finansierar förmodligen de där extra anställda under en treårsperiod.
Det kanske är läge att ta in ”husvikarier”, ej knutna till specifik avdelning? Deras roll skulle kunna vara att stötta den avdelningen som för dagen har störst behov. Skulle det inte kännas bra om du visste att ditt barn träffade samma pedagoger varje dag? De skulle slippa testa gränserna i samma utsträckning.
Våga satsa långsiktigt!
För som Sally säger:
”det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke!”
/ Dennis
Hur är det på era förskolor? Berätta gärna genom att lämna en kommentar här nedan.
Läs gärna:
Arbetsmiljön är viktigt, Första kapitlet (6 sidor)
Det behövs mer personal, Tranås Tidning
/ Dennis
Vi finns som vanligt på nästan alla sociala medier. Varför inte söka upp oss på Snapchat: Klicka på länken här för att lägga till oss som vän.
Annars går det bra att kontakta oss på Facebook och Instagram där vi också är aktiva dagligen.
