Skapa inte osunda kroppsideal

Våra kroppar studeras inte bara av oss själva utan av medier, på skolgården, på stranden och i omklädningsrum. Våra kroppar sexualiseras utifrån vad vi klär oss eller vad vi inte klär oss i.

Eftersom att jag är man och uppväxt och fostrad som pojke/man kan jag personligen inte relatera till nedanstående. Jag har dock läst mig till och fått det berättat för mig hur flickor blir könade och sexualiserade redan från tidig ålder. Detta har gjort att jag uppmärksammar det mer och mer idag än jag tidigare gjort.

För unga flickor är det ett helvete att veta hur de ska klä sig för att inte bli bedömda eller missbedömda i sin sexualitet eller avsaknad av sexualitet. Det kryper långt ner i åldrarna. Redan i lågstadiet börjar snacket bland tjejerna om BH eller inte. BH-frågan blir en identitetsgrej. Jag är tjej och därför ska jag ha BH. Tjejer har bröst och därför ska de ha BH. Jag kan ganska säkert säga att väldigt få flickor i lågstadiet är i behov av BH och då ska de inte  ha det heller. Inget snack om saken. Men när det blir en grej bara för att, då har det gått för långt.

Lady Dahmer och Frida Boisen har skrivit intressanta artiklar om detta värda att läsa.

Men pojkar då? Går kroppshetsen helt förbi dem?

 Nu kommer vi till den delen i texten där jag kan skriva om mina egna upplevelser. En del där det manliga könet hamnar i fokus hos pojkar i tidig ålder. Skillnaden är dock att vi pojkar aldrig blivit förtryckta för att vi är just pojkar. Det är dock intressant att diskutera och berätta om hur kroppsideal formas även hos unga killar.

Jag minns redan i årskurs 2 och 3. Vi hade haft gymnastik och det skulle duschas. Det kommenterades ganska friskt om huruvida någon hade en jätteliten snopp eller inte. Redan då fanns något i vår grabbiga kultur att storleken hade betydelse. Vi visste inte vad som syftades men små snoppar kunde vi skratta åt. Även om kommentarerna inte var menade att såra satte de spår hos oss alla på något sätt. Vi visste att snoppen var något centralt i vår identitet som killar.

I årskurs 4-6 började några killar komma i puberteten.  Jag minns inte riktigt om det uppstod situationer som kunde likna mobbning men det pratades ganska friskt om de få som började få små fjun både här och var. Jag kommer särskilt ihåg när jag själv närmade mig puberteten och hur jag med mammas ögonbrynspincett plockade de små mörka fjunen, både kring näsa och kön. Inte ville jag sticka ut ur mängden. I den stora massan var jag trygg.

Sen kom högstadiet(!) och tongångarna blev annorlunda. Efter gymnastiklektionerna delades omklädningsrum med en av parallellklasserna. Det var stundtals ren och skär mobbning. De som ännu inte kommit in i puberteten kunde bli rejält mobbade av en mindre grupp pubertetsmög som stod med vikta handdukar som piska. Jag kommer ihåg hur jag själv lärde mig att rulla en handduk till en så kallad oxpiska för att kunna försvara mig när möget gick till angrepp. Ofta var det de som stack ut från normen i duschen som kunde få sig en liten omgång med handduken. Inte sällan var det någon som var sen i puberteten som blev attackerad. Machonormen reproducerades och stärktes i duschrummet med antydan till mögel på golvlisterna.

Även om gymnastiklektionerna är förbi sedan länge kan jag inte annat än att ha förståelse för de elever som väljer att inte duscha efter idrotten i skolan.

Det finns en rädsla som är att ta på största allvar. Vem vet vad klasskamraterna ska säga eller vad killarna i årskursen över kommer att göra. Du är aldrig så blottad som när du står där naken i duschen och någon säger eller gör något elakt. Det går inte att snabbt avlägsna dig även om du skulle vilja.

…det slutar inte efter sista gymnastiklektionen…

För mig tog den kroppsliga granskningarna och mobbningen slut efter att sista gymnastiklektionen på högstadiet. På gymnasiet gick jag i en idrottsklass där vi mer eller mindre delade omklädningsrum varje dag. Fokus låg då främst på träning och muskler, men det är en annan berättelse. Mobbningen om den fanns var ytterst subtil.

Nu kommer jag åter igen in på områden  som inte är självupplevda och istället för att skriva om det borde jag kanske ha refererat till texter av kvinnors upplevelser. Jag rekommenderar åter igen texter av Lady Dahmer, just för att de är vassa och spot on. Googla och en uppsjö av bra texter kommer upp.

Tjejer efter gymnasiet. För tjejerna har den bara börjat. Resten av livet bedöms kvinnans kropp efter förbestämda samhällsnormer. Jag hörde senast idag om en artikel i Veckorevyn för flera år sedan. De hade redogjort för hur fula respektive snygga bröst skulle se ut. Var vårtgården större än en femkrona var brösten fula. Kunde du lägga en penna under bröstet och få den att ligga kvar var brösten för hängiga. Undvik hängbröst genom att duscha kallt. Varma duschar ger hängiga bröst. Veckorevyn med sin stora inverkan på unga tjejer satte standarden.

Jag har inte kunnat hitta några läsbara källor för detta men flera av varandra oberoende tjejer har berättat om artikeln. En berättelse om Veckorevyns artikel finns på Karnins blogg för den som är intresserad.

Det kommer tillfällen i våra barns liv där nakenheten börjar bli besvärlig. Det kan vara kommentarer och det kan vara handlingar som startar dessa. Låt småbarnen vara nakna så länge som de själva är bekväma med det. Gör vi en stor grej av deras nakenhet kommer de göra en stor grej av det själva och mot andra. Barn gör som vi gör. Vi gör nakenheten till något naturligt. 

– Dennis

Vi män gör hushållsarbetet lite bättre

Det var tvättdag och jag hade dröjt mig kvar en stund efter att min tid gått ut. Min  tvätt hade inte hunnit torka helt i torkskåpet så jag satt där och tittade på ett videoklipp på Facebook när en man i 50-60 årsåldern kom in. Vi hälsade artigt och pratade lite tvättstugeprat. Vi enades om att tvättstuga nummer 2 var bäst. Sen kom det! Tipset! Mannen mansplainade mig mitt i tvättstugan. 

Han hade kommit på att tvätten i torktumlaren blir torrare med tennisbollar. Inte bara för dunjackor utan även för lakan. Det var som om han uppfunnit hjulet, något revolutionerande. 

Men så är det kanske med oss män? Vi är överlag dåliga på att utföra hushållssysslor och när vi väl gör de ska det vara stordåd för att visa att vi kan. Vi nöjer oss inte med att stå för den slentrianmässiga markservicen och planeringen. Sånt håller kvinnor 

Det skulle ju göras ordentligt och riktigt bra 

Jag vågar mig på en vild gissning att i det flesta hem är det kvinnorna som lagar maten och planerar inköpen. Jag talar av egen erfarenhet (shame on me), jag lagar mat betydligt mer sällan än vad Sara gör när vi båda är hemma. Visst finns det familjer där detta är tvärtom, men vi pratar om strukturer här. Kvinnor lägger mer tid på hushållet än vad män gör generellt sett. 

En gång tog jag i sann jämställd anda mig för att laga middag. Jag öppnade kyl och frys och började laga en god pastarätt. Det var havrerier, halloumi, sparris och champinjoner. Det blev en riktig pangmåltid om jag får säga det själv. Vi skulle precis sätta oss för att äta när Sara blev riktigt irriterad på mig. Jag hade just använt ingredienser för tre middagar för denna enstaka måltid, en helt vanlig sketen tisdag. Middagen var som förstörd, jag var kränkt! Jag som hade lagt så mycket energi på denna kulinariska måltid. Jag var bitter på Sara i säkert två timmar. När jag försökte jämställa till det hemma fick jag skit för det. 

Självinsikten fanns inte där. Insikten att Sara hade planerat måltider för resten av veckan fanns inte där heller. Det enda som fanns var en kränkt pappafeminist som ville visa att han minsann också kunde.

Att inte nå hela vägen fram

Jag kallar mig feminist, jag vill vara feminist, jag är feminist men jag når inte hela vägen fram. Jag skulle kunna klappa mig på axeln. Jag är en närvarande pappa som tar emotionellt ansvar för mina barn och min relation. Jag tvättar, städar och lagar mat. Jag är nog en lite bättre man i jämställdhetens tecken än många andra män. Men det räcker inte. Jag når inte hela vägen fram. 

Vore det inte för min fantastiska sambo med näsa för både feministisk teori som praktik skulle jag vara långt ifrån den jämställda relationen som jag vill leva i. Hon utmanar mig dagligen i min feministiska analys och varje gång blir jag lite kränkt. Men när jag är färdigkränkt vaknar jag upp lite smartare än jag var innan. 

Att tro sig vara jämställd eller inte vara det kan vara rätt skönt

 Det är skönt att inte nå hela vägen fram i ett jämställt förhållande. I alla fall om du är man. Det kan vara skönt att ta en liten paus efter jobbet medan maten står på spisen i hopp om att disken gör sig själv. Det är skönt att kunna säga att du minsann städat och tvättat. Ha dock i beaktning vem det var som yppade behovet av tvätt och städ. Vem var det hade koll på att det behövdes ta ut en föräldradag när förskolan var stängd sist? 

Jag vill påstå att jag har analysen men saknar fortfarande stora delar av praktiken för att nå hela vägen fram. Jag missar fortfarande i planeringen och skäms varje gång jag blir påmind om det.

Ju förr jag kan applicera min analys på mig själv och mitt eget handlande desto närmare är jag ett jämställt förhållande. 

/ Dennis 

Blaskigt kaffe och tunn gröt.

Portade från köket. En arg sexåring motar ut oss när vi försöker assistera vid kaffebryggaren. En bestämd sexåring säger ifrån på skarpen när vi instruerar havregrynsgrötens proportioner.

Gå ut härifrån! Jag vet hur man gör!

Pappablogg, engagera barnen i matlagning,
Ingen bild från frukosten då vi portades. Däremot en bild ifrån en tidigare salladskock.

Några minuter senare puttrade det både på spisen och i kaffebryggaren. Kaffet gränsade till te och gröten var nästan drickbar. Med lite iKaffe i kaffet och bär i gröten så mättades magarna.

Semestertider när de är som bäst, innan konflikter om kläder och aktiviteter. 😉

Dennis

Instagrammat

Om resten av sommaren regnar minns vi tillbaka till idag. Vi glömmer att vi var oense om vilken sida av vägen det skulle cyklas på och att det skulle stannas vid övergångsställen. Vi glömmer att resan var sur men minns målet. #familjelivet

Sommartips – Var Globetrotters runt husknuten

Inför sommaren 2014 hörde föräldratidningen Vi Föräldrar av sig och ville ha några tips på sommaraktiviteter med barn. För den intresserade var det  Nr:8 Juni-Juli 2014. 
  

Mitt sommartips

Globetrotter runt husknuten

Under semestern vill vi hinna med så mycket som möjligt. Vi vill att barnen ska få en sommar att minnas. Många av oss sparar pengar för att kunna göra det där lilla extra för våra barn. För en del av oss är semestertiden den tiden då vi spenderar som mest pengar.
Djurparker, tivolin, cirkusar, besök på äventyrsland och utlandsresor är aktiviteter som får sparkontot (om vi har möjligheten att spara) att sina. Alla med kraven om att vi ska ha det så bra som vi bara kan.
För det är nu vi är lediga! 

En fin sommar med barnen

För många av oss är kanske en charterresa eller besök på landets djurparker och tivolin inte ett ekonomiskt alternativ. Mitt sommartips för en fin sommar med barnen är därför något helt annat och gratis dessutom.
Semester på hemmaplan
Äventyrsstig vid Nydalasjön i Umeå. Gratis.
Hängbro mellan Baggböle och Klabböle.
Hängbro mellan Baggböle och Klabböle. Plums!
Upptäck världen tillsammans med barnen. Hitta de små godbitarna i er omgivning. Kanske en picknick i närmaste skogsnår. Utforska barkbåten som flyter i vattendraget och stenen som sjunker med ett plums. Vilka är det som bor under stenen egentligen? Eller varför inte ta lokalbussarnas och åka  på lekparksturné. En liten picknick på det och hela dagen är uppbokad med rutschkanor och bussande.
Arboretum Norr
Umeälven Baggböle, Umeå
Lämna er smartphone hemma (läs i ryggsäcken för säkerhets skull).
Kom ihåg att det är helt okej att vara globetrotter runt husknuten. Var turist i din hemstad. Besök närmsta turistinformation och be om att få tips på sevärdheter och aktiviteter. Det finns förvånansvärt mycket gratis.
Pappabloggare, feminism
– Dennis

Jag fick lite smått panik! – Hon sa att han var ful.

Häromdagen skulle jag och Siri gå och hämta bilen på parkeringen. Vi gick och småpratade, balanserade på en trottoar och njöt av det fina vädret. Vi hade med oss en soppåse som skulle slängas längs vägen. På väg in i soprummet möter vi en väldigt kraftig man. Det såg nästan ut som att han hade det lite jobbigt att gå. Siri registrerar mannen och säger strax efter till mig. 

– Han ser ut som en pappa. 

– Ja, han kanske är en pappa, svarar jag.

Vi slänger vår soppåse och går sedan hand i hand mot bilen. Längs vägen går mannen vi just mött vid soprummet, varpå Siri säger, jag tycker pappan är fu.. jag rycker till i hennes hand lätt markerat och tittar på henne lite bestämt och bekymrat. Jag tänker att jag ska prata med henne om detta när vi kommit till bilen. 

Vid bilen säger Siri åter igen något om den fula pappan, varpå jag försöker förklara att det inte är okej att säga så. Jag försöker förklara att andra kan bli ledsna om de blir kallade fula. Jag försöker även lite krystat förklara att det inte finns något som heter fula människor, att alla bara ser olika ut. Jag tror inte hon förstod vad jag försökte få fram och i ärlighetens namn hade inte jag heller förstått mig själv just då. 

Ikväll (söndag) låg vi i sängen och läste Lill-Zlatan innan det var dags att sova. I boken säger Ella att Steve har fula byxor. När vi läst klart började Siri fråga om det där med fula byxor, att hon själv skulle bli ledsen om någon sa att hennes byxor var fula och så vidare. Kanske hade hon förstått något av vårt samtal ändå eller så kopplade hon det bara till att ha fina kläder. Jag vet inte. 

Hur skulle ni prata med era barn om något liknande? 

/ Dennis 

Läs gärna inlägget 6 tips för att hantera arga barn

Redo för treårstrotsen?

2014 var året då jag skrev om detta ämne sist. Vi behövde hitta någon metod som underlättade treårstrotsen. Det var då jag skrev inlägget om att schemalägga och strukturera dagarna tydligare med bilder. Du kan läsa inlägget här

Pappablogg, treårstrots,

Hon som var som en barnlek – Sen kom trotsåldern

Min 2-åriga dotter är den mest fantastiska unge att vara med, glad och rolig. 

Tidigare var allting så lätt. Nu är allting så svårt. Tidigare kunde det bli lite tjafs kring nattning om vem som skulle natta men det gick över. Nu är nattning lika med tjafs, jämt! 

Tidigare sprang du med mig till garderoben för att få dagens kläder eller kvällens pyjamas. Nu passar ingenting och det är inte bara storleksmässigt. 

Tidigare kunde vi leka tandborstning, nu bråkar vi tandborstning. Tidigare fick du välja och var nöjd med det. Nu blir du arg och tvär även när du fått välja. Tydligen duger inte det fria valet längre. 

Du är fortfarande rolig och mestadels glad. Jag vara bara inte redo för treårstrotsen. Finns det någon som någonsin är redo för den? 

/ Dennis

Ett brev på posten

Ni kommer säkert ihåg blogginlägget för ett tag sedan om pusslet som försvann utför balkongen och ner på grannens. 


Innan helgen låg det ett välförslutet kuvert som såg betydligt tjockare ut än än att bara vara papper i. Kuvertet var adresserat till Siri och Dennis och innehöll ett litet brev, en Batman-ask i plåt och…….ett Muminpussel från Max. Läsaren berättade att hon hade läst inlägget om pusslet som försvann från balkongen och att hon ville skänka ett komplett pussel till Siri. Hon bad även om ursäkt för att hon letat upp vår adress och att hon som läsare tog kontakt privat. 

Men det fina var ändå hur hon uttryckte sin tacksamhet för hur hon inspirerats av bloggen. Hur hon nu försöker tänka mer jämställt och så vidare. 

Siri blev jätteglad för det kompletta pusslet och har nu lagt det säkert ett tiotal gånger. 

Tack Jenny! 

/ Dennis

Dagens Instagram

Bonusfarsan var inte så sugen på schack idag. Bäst att jag lär lillasyster. .
Du vet, draköppning och hur hästarna får gå? Ok inte det. .
Hmm. Vi provar öppning med kungsbonden. Nä, inte så. Det där är ju tornet. .
Ok det var svårare än jag trodde. Hon kan ju inte ens skilja på mina och hennes pjäser. 🙀

DENNIS snälla kan jag få spela mot datorn på din telefon istället!!

Nedmontering av machokulturen kan gynna hela samhället

Varför kan män skada din hälsa allvarligt? 

Män kostar samhället massor varje dag. 

  • Trafiken – Vi män toppar statistiken över olyckor bakom ratten. Trots att många av oss påstår att vi kör bättre bil än en kvinnor överlag. 
  • Kriminalitet – Vålds- och sexualbrott i synnerhet. Tänk vad mycket pengar som går åt för att rehabilitera våra kriminella inom fångvården.
  • Missbruk – Missbruksvården och övriga samhällskostnader kring missbruk. Betydligt fler män än kvinnor finns inom missbruksvården.
  • Skador inom idrott – Inom idrotten står manliga utövare för 65% av skadorna som resulterat i akutvård. 

Kort sagt, män är en samhällsbelastning och kan därför skada din och andras hälsa allvarligt. 

Jag vågar därför påstå att en nedmontering av machokulturen skulle vara gynnsamt för hela samhället. Hur gör vi då detta? Jo, genom att förstå vart machokultur skapas och reproduceras. Genom att förstå vilka följder en destruktiv machokultur får kan vi sätta in åtgärder för att motverka den. 

Läs även mitt inlägg Det börjar i omklädningsrummet, ett inlägg om hur machokultur utövas innan och efter idrottsaktiviteter. 

/ Dennis