Damerna i mitt liv (dagen du föddes)

Nu börjar livet

Under föräldrautbildningen pratade vi om förlossningen som slutet. Slutet på graviditeten. Trots att graviditeten kan kännas lång och i synnerhet på slutet så är det bara början på resten av livet (H.L).

9:e augusti 2014, redan klockan 8:30. började min dagatt mor min ringde och väckte mig med skönsång och grattisrop. Alltid lika trevligt att bli väckt när vi är barnfria. Storebror tillbringade nämligen helgen hos sin pappa. Men är de födelsedag så är det. Då är det lika bra att svara när telefonen ringer.

Gratulationerna följdes av: Hur går det för bebis?

Jo, tydligen har det skett saker under natten. Några förvärkar och vad som ser ut att vara en slempropp som börjat luckrats upp.

Frukost, lunch och tårta hann inmundigas innan värkarna började bli allt tätare och intensivare.

Två stora bitar av tårtan som fått namnet Krang (hämtat ur Teenage Mutant Ninja Turtles) lite middag och så var det igång. Paulina skjutsade in oss till förlossningen och var väl egentligen inte tänkt att stanna. Sara hade pratat lite om att hon skulle vilja ha Paulina med men inget under de senaste dagarna. Utan att tänka på det närmare bad vi personalen på förlossningen vänta tills Paulina kom tillbaka från parkeringen. Hon skulle med in och så blev det. Paulina stannade under hela förlossningen vilket kändes hur bra som helst. Hon och Sara har känt varandra länge och kan läsa signaler som jag inte kan läsa. Hon var fantastisk. Där jag inte var till hands var hon och vice versa. Under värkarna andades Sara i bästa profylaxanda och i en tung värk ville jag hjälpa till. Men nej det var inte populärt!

ANDAS INTE MED MIG. DU STÖR!

Lite snyggt backade både jag och Paulina undan och fortsatte med att vara vattenbärare och lustgaslevererare, ett oslagbart team.

Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det var att ha henne med. Även om vi inte sa så mycket till varandra kändes det bra.

När vår lilla tjej kommit till världen fick delade vi alla tre stunden tillsammans innan Paulina packade ihop sina saker och for hem till sambo och barn. Paulina kommer nu alltid att vara en extra del av oss, mer än någonsin tidigare. Vår alldeles egna doula

Tack, Pau!!

Nu har vi fått komma hem på tidig hemgång trots både bajs i fostervattnet och DAT-positiv barn. Bajs i fostervattnet kan då barnet i livmodern sväljer fostervatten leda till infektioner vilket läkarna på BB ville kolla upp.

DAT-positiv innebär antikroppar som bryter ner barnets röda blodkroppar vilket kan ske då mamman är Rh-negativ och barnet Rh-positiv. Jag kan ha fel men kontentan av det hela leder till att barnet blir gul i hyn och får gulsot. Vi ordinerades att låta lilltjejen ligga nära fönstret för att få dagsljus i största möjliga utsträckning. De små gula pigmenten försvann nästan helt på ett dygn och allt är frid och fröjd.

I morgon (tisdag) blir det återbesök på hemvården för utskrivning från BB.

Nu fortsätter resten av vårt liv.

Tre har blivit fyra. Jag har blivit en dam och doula rikare i mitt liv.

Lyckan är total!

/ Dennis