En möjlighet för mys. Rena lakan och tända ljus.

Ok. Innan vi börjar. Jag tror att vi bara har en uppsättning underlakan i rätt storlek.  Varför är det så? Ja, om jag kunde ge rimlig förklaring så hade jag gjort det.

En berättelse från livet under inskolning på förskolan

Morgonen

Dagen började i lugn och ro med trevligt frukostmys framför Nyhetsmorgon. Alla hade fått vad de önskade äta frukost och kaffet hade en perfekt temperatur. Ni vet så där varmt att det nästan bränner på tungan.

Sen var det dags att klä på kläderna som valts omsorgsfullt kvällen innan. Liten var glad över att få hoppa ur den skitiga och blöta pyjamasen, då haklapp inte riktigt är 2016. Stor och andra sidan fick akut någon form av frispel så fort kläderna och tandborsten kom fram. Behovet av att reta gallfeber på ännu inte koffeinpigga föräldrar syntes stort. Efter att ha tillåtits löpa mindre amok medan Liten fick på sig kläder började den riktiga kampen med att fånga in barn för tandborstning och påklädning.

45 minuter senare..

45 minuter senare, två svettiga föräldrar övertygande om att nu ha brutit mot flertalet punkter  i FN’s Barnkonvention, var vi nu på väg mot förskolan med två trötta barn. Den ena på grund av den enträgna kampen för att ta av sig nyligen påsatta kläder och den andra för att legat fullt påklädd på golvet i väntan på att få komma ut.

Galonbyxorna!

Halvvägs till förskolan ångrade jag mig skarp att vi inte tog tillfället i akt och bråkade på galonbyxorna också när vi ändå höll på.

Herr ”Jag blir inte blöt” hade lyckats med det omöjliga och jag förbannade mig över att gummistövlarna stod kvar i hallen hemma och att galonbyxorna hängde på vagnen. Som tur var verkade de kloka pedagogerna på förskolan tolkat vädergudarna rätt och planerat inomhusaktiviteter hela dagen. De blöta kläderna kunde snyggt smugglas in i torkskåpet så att vi slapp bära hundhuvudet för att inte ha anpassat kläder efter väder.

Litens tur

Första veckans solskenshistoria till inskolning var som bortblåst. Istället var det full storm och nederbörd så fort pappa tänkte säga hej då och gå till ”jobbet”. Ej övertygad om att förskolan nu var grejen på allas läppar slängde hon sig nästan handlöst mot mig i en gest som talade sitt tydliga språk. Lämna mig inte. 

Iväg gick far med den starka tron om att han nu lyckats traumatisera två barn innan klockan ens slagit 09:00. Du kan ju få ångestklumpar i magen för mindre. Fan! Jag som läst massa böcker om barns självkänsla och lågaffektivt bemötande. Plockade jag ingenting från gottepåsen av bra tips och aha-upplevelser? Ångestklumpen växer.

Murphys lag i tvättstugan

Har ni hört talas om Murphys lag eller The Law of Murphy? Ni vet lagen om alltings jävlighet (telefonen ville autorätta jävlighet till hövlighet, vilket hån). Kan något mer gå fel, så går det fel. Ni vet, den där tappade mackan som alltid hamnar med kladdiga sidan nedåt eller varför du alltid råkar hamna i långsammaste kassakön i affären.

Det effektiva i mig hade bokat tvättstugan med tre tvättmaskiner istället för två för att kunna tvätta så fort som möjligt och få det vardagsnöjet ur världen. Men självklart hade Murphy bestämt att torktumlaren i så väl tvättstugan som i reservtvättstugan skulle stå och blinka med felmeddelanden. Hänga strumpor och underkläder är ju kul! Skrymmande kläder och sängkläder får hänga i lägenheten.

Eftermiddagen

Se första delen av morgonen. Mys med semelbak och bakad potatis med tofuröra till middag.

Kvällen

Se resten av morgonen fast i kvällsformat.

Sen kväll

Nyduschade och med rena lakan i sängen kan få vilket kärlekspar som helst att känna för lite rajtan tajtan. Ljusen var tända och lamporna släckta. Våra blickar möttes. Ett samförståndets nickar utbyttes. Ljusen blåstes ut och huvudena föll ner på varsin kudde! God Natt!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *