Fars dag är ett hån mot alla mammor.

Imorgon infaller andra söndagen i november, alltså fars dag. 

Kriterierna för att vara en bra pappa är skrämmande låga.

Fars dag, kritik, Dennis Nyheim, pappablogg, lattefarsor
Pressbild för Expressen Debatt
Det brukar vara som att trampa på ömma tår att kritisera Fars dag. Ifjol skrev jag ett inlägg som blev starkt kritiserat på Facebook. Min poäng med kritiken är att kraven på att vara pappa är orimligt låga. Jag menar lite raljant att det inte räcker att vara familjeförsörjare, äta middag med familjen och rufsa till barnen i håret mellan varven. Det räcker inte längre att bara vara en bra barnvakt åt sina egna barn.  

Fars dag ett hån gentemot generationer av mammor. 

I år har jag på uppdrag av Expressen skrivit en debattartikel där jag problematiserar firandet av fars dag. 

Ni finner artikeln på Expressen Debatt

Vad tycker ni? 

/ Dennis

30 svar på ”Fars dag är ett hån mot alla mammor.”

  1. För snart 40-år sedan var jag ute som pappa med barnvagn, bytte blöjor och skötte hela markservicen och har aldrig haft några problem med det. Men nu när jag tog ut skilsmässa för 4 år sedan i mitt andra äktenskap så har jag inte fått träffa mina pojkar som idag är 16 resp 13 år på 2 och ett halvt år och de har aldrig svarat eller hört av sig på varken brev, kort, mail eller telefonsamtal. Tingsrätt, socialförvaltning har gått på mammans beskyllningar om att jag skulle var psykiskt sjuk, ohygienisk, antydan till våldsam, antydan till att ha problem med alkohol osv osv. Tingsrätt säger som en liten kommentar ”att en viss påverkan på barnen från mamman finns”. Mamman har pratat med kvinnojouren och kvinnofridsenheten och med en äldre styvson för att dessa ska göra orosanmälningar till soc som sedan har lagts ned.
    Ett argument från tingsrättsdomen är att vi inte kan samarbeta, hur ska man kunna samarbeta när man hela tiden blir beskylld för det ena och det andra.
    Kör bil dagligen(alltså ingen alkohol), undervisat elever i snart 30 år(alltså inte våldsam, psykiskt sjuk eller ohygienisk).
    Som kommentar från andra pappor som har varit med ett tag blir det att pappor kommer som nummer två i detta samhälle.
    Statistiken på pappor som inte får träffa sina barn är numera skrämmande.
    Så välkommen tillbaka till medeltiden!
    Pappa Jaan

    1. Jag delar din uppfattning om att tingsrätten går på mammans linje generellt. Det är synd i vissa fall.

      Kan det ha att göra med att män generellt sett (i de fall som gått till tingsrätt) genom historien är de som varit våldsamma, alkoholiserade och mindre lämpliga att ha vårdnad över barnen? Kan ditt fall vara arvet av denna generalisering av dåliga män?

  2. Kan bara skaka mitt huvud om vad du säger, bara för att du tror det är så betyder inte att det verkligen är så, som många så är du fast i din egna lilla drömvärld och du har inte en aning om hur mycket självkontroll det tar för mig att inte kalla dig en jävla idiot, woops.

    1. Vad har du för belägg för att det inte är en snedfördelningen i föräldraansvaret mellan män och kvinnor? Varför är det som Du tror?

  3. Jag tar hand om mina barn och förtjänar att uppmärksammas precis som barnens mamma förtjänar att uppmärksammas. Men jag antar att du har för mycket tid och en svag analysförmåga och att det därför blir rappakalja när du skriver .

    1. Jag tror inte du förstått vad jag skrivit. Uppenbarligen är det fler som behöver finslipa sin analysförmåga. Fira du fars dag imorgon, vi ska bada och umgås hela dagen.

      Trevlig kväll!

    2. Det känns väl lite diffust att skriva att en förtjänar någonting specifikt. Att ta hand om sina barn ska inte vara något en gör för att få en belöning utan det handlar ju snarare om att när en har skaffat barn är du som förälder pliktskyldig att ta hand om barnet.

      Jag kan tycka att Dennis debattartikel inte alls är rapparkalja utan det är ju som så att den generella synen vi har idag är att modern förväntas göra mer arbete för barnen än mannen. Förväntningarna på de olika föräldrarna blir därför obalanserade och ojämna.

  4. Hej Dennis,
    Jag är en av alla ensamstående pappor, min 4-åriga dotters mamma är död. Är det verkligen ett hån mot alla mammor att fira mig på Fars dag?

    Du kanske borde lyfta blicken från din familj, dina vänner, dina val och försöka att förstå att det finns en annan verklighet där ute. Jag känner många föräldrar – pappor och mammor – som är så jäkla bra som just föräldrar. Vad jag har förstått av din text är du inte en av dom. Dina vänner är kanske lika usla föräldrar som du. Men snälla, dra inte ned oss andra i ditt träsk.

    Det här är en ärlig reaktion till din text i en av Sveriges största dagstidningar. Att generalisera din vardag till något som gäller för alla är dumt. Jag hoppas att du bättrar dig som förälder och börjar att omge dig med andra bra pappor (och mammor).

    Ta hand om dig,
    Niclas

    1. Jag är ledsen Niclas,
      Jag tror inte du förstått poängen med denna debattartikel.

      Jag förstår att du tolkar det som att jag klandrar alla pappor. Det är inte poängen. Jag klandrar normen och strukturerna kring papparollen vs. mammarollen. Det vore korkat att tro att alla män är dåliga fäder. Lika korkat som att påstå att någon är en dålig pappa efter att ha läst ett debattinlägg beställt av en av Sveriges största dagstidningar.

      Ha en bra kväll,
      Dennis Nyheim

    2. Alla debattartiklar som skrivs är inte menade att en ska ta personligt. Ha lite självdistans, se vem du är som förälder: Är du en fader som tog ut 30% av föräldraledigheten? Är du en fader som gör 20% av hushållsarbetet hemma? Är du den som stundtals har tid med barnen istället för att skänka dem hela din uppmärksamhet?

      I ditt fall verkar ju svaret vara nej så där har du svaret på artikeln: Den appliceras inte på dig utan den appliceras på en generell könsstruktur som finns kvar i det moderna samhället och som behöver förändras.

  5. Jag hade haft en längtan efter barn under några år när min partner en dag sa ”jag vill ha barn!” och jag fick i uppgift att planera mitt liv efter en kommande graviditet. 3 månader senare visade testet positivt, jag grät av lycka, min partner muttrade. Graviditeten gick bra, förlossningen likaså. Min partner var hemma under 1 månad med mig och bebisen. Han bytte blöjor och skötte markservice medan jag, i tid och otid, ammade.

    När vår dotter var 2 månader hade jag ett allvarligt samtal med min partner; han kunde inte jobba över så mycket som han gjorde, han kunde inte lämna stan sina föräldralediga dagar från jobbet. Jag orkade inte vara ensam förälder, han behövde ta mer ansvar.

    När vår dotter var 3 månader hittade min partner en annan. En tjej där det var lätt, ledigt och kravlöst. Min partner klagade på mitt sätt att försöka ”kontrollera” honom och ”styra” hans liv.

    När vår dotter nyligen fyllt 1 år meddelade min partner mig om att han skickat in en ansökan om skilsmässa. Han var arg och besviken, jag hade förstört hans liv. Jag hade krävt för mycket av honom, han ville ha friheten att göra som han ville.

    Idag är det snart 5 år sedan vår dotter föddes. Hon är en fantastisk liten människa, en dramadrottning, en skojare, den smartaste unge jag träffat.

    Under första året som separerade fick jag ta så mycket skit. Jag blev utskälld om vårt barn var sjuk, eller om hon ätit för lite, eller om hon behövde nya kläder och skor, om hennes favoritmat ändrats, om hon saknade sin mamma. Han kallade mig för ”ett djävla svin” inför vår dotter och han skällde på mig så hon började gråta.

    Idag är han en bra pappa, tror jag. Jag vet ingenting om vår dotters liv de veckor hon bor hon sin pappa. Men hon tycker om honom, så jag antar att han är en bra pappa.

    Det är fortfarande jag som får ansvara för att det finns extra kläder på förskolan, att hon har ytterkläder, skor och annat. Det är jag som måste betala hennes försäkringar och andra kostnader. Detta trots att han har en inkomst på mer än dubbla min lön.

    En del pappor skriker ”inte alla pappor!”, men dessa pappor har minst 1 vän som är en sån pappa som är barnvakt åt sina barn.

    1. Annica! Väldigt bra formulerat och jag håller med dig rätt igenom! Alldeles för många män barnvakter även sina barn i väntan på att mamman ska komma hem. Sen att mångas självbild av vad en icke-barnvaktande far är, är beklaglig.

      Tack! ❤️

    1. Snälla Göran, du bevisade just att artiklar som min behöver skrivas. Du använder kvinnan som en symbol för något dåligt. Du använder ditt kvinnohat mot mig. Inte särskilt klädsamt.

      Har du samma inställning om kvinnor vid uppfostran, ja då finns det ett problem.

    2. När Nicolaus Copernicus gjorde en upptäckt för ett antal år sedan brändes han på bål för att han påstod någonting som gick emot den moderna tidens norm under tiden som han levde. Märker vi av lite olika kausaliteter här mellan din kommentar och folket som brände Copernicus på bål?

      Läs lite böcker. Bilda dig själv till att bli en intelligent människa innan du går loss i kommentarsfältet.

  6. Hej Dennis!
    Låter som du framställer dig själv som en av de få duktiga pappor värda att firas idag.
    Det finns många bra pappor, många bra mammor, en del dåliga pappor och en del dåliga mammor.

  7. Hej Dennis!

    Jag känner mig inte kränkt av ditt debattinlägg och inte på grund av att jag tar åt mig, utan för att jag tycker mig uppfylla dina krav för vad som kännetecknar en bra pappa.

    Det är riktigt att du har en poäng i att jämställdhetsarbetet skulle kunna ha nått ännu längre och att det varit under all kritik under en lång historisk tid. Kanske är det takten fram till det jämställda målet du är irriterad på. Men du kan knappast klandra ambitionen hos många män att nå dit. Vi är många 70- och 80-talister som gör vårt yttersta för att vara närvarande fäder, som tar föräldraledigt utöver de lagstiftade dagarna, som tröstar, läser sagor, skolar in och är tillsammans med kvinnor i karriären.

    Med det i åtanke så finns risken att många uppfattar det som att det är ambitionen som du kritiserar. På goda grunder kan då dessa fäder bli ”kränkta” som du välkomnar folk med på hemsidan.

    Men jag tror inte att du är så oreflekterad. Du känner till statistiken och du hör vittnesmålen. Jag är rädd för att poängen med debattinlägget snarare är att marknadsföra din hemsida. Du har i så fall lyckats. Medlet du använder är dock i den meningen inte mycket bättre än det Trump sysslat med, måhända i en annan genre, politikområde och med en annan vision. Men medlet är densamma, nämligen att blunda för fakta.

    1. Hade jag velat dra mer trafik till bloggen hade jag väl out’at den lite mer i slutet av artikeln. Nu slängde Expressen in en liten länk längst ner.

      Anledningen till att jag skrev artikeln var att Expressen betalade mig för att skriva den. Jag står för den och vill du ha fakta kan du till exempel läsa SOU:201:6

      Jag kritiserar inte ambitionen utan de som tror sig vara jämställda för att de gör ”lika mycket”. När det i själva verket är så att det är mamman som är projektledaren i familjen och ser till att mannen är närvarade.

  8. Jag köper ditt resonemang men du behöver se om ditt sätt att uttrycka dig. Du pratar om en viktig fråga men snubblar i logiken när du drar parallellen om att fira farsdag. Det du pratar om gäller dessutom den traditionella kärnfamiljen a la heterosexuella par med barn. Familjer med två pappor – gäller detta även dem? Låt oss istället upplysa och lära våra barn om att vi alla är viktiga och har samma värde. Vikten av att hjälpas åt för att vi tycker om varandra. Att vi ska fira varje dag om vi kan, sprida kärlek istället för att gräva ner oss i pretentiöst sktisnack. Så klart ska vi fira våra fäder och våra mödrar så ofta vi bara kan ❤

    1. Jag tycker du har många väldigt bra poänger. Tack så mycket

      Nu vill jag förklara mig.

      Jag skrev en debattartikel åt Expressen med utrymmet 3500 tecken. Det finns massor av vinklar jag hade velat ha med och du har helt rätt att det bara blev vinklar åt kärnfamiljen. Jag gavs en sen eftermiddag och en morgon att skriva artikeln så både brist på tid och utrymme.

      Temat Expressen efterfrågade var just fars dag och min poäng var att uppmärksamma att vi har långt kvar (i de heteronormativa relationerna) innan vi är jämställda föräldrar. Att Expressen sedan sätter en provecerande rubrik för att locka klick och kommentarer råder jag ju inte för, även om jag använder just de orden i texten.

      Alla fina föräldrar borde alltid firas med sina barn.

  9. Tycker hela din skrift i mångt och mycket saknar verklighetsförankring i dagens samhälle. Sitter liksom många av mina vänner i situationen där vi haft hälftenboende för barnen under många år, och idag bor dottern hos.mig sånär som varannan helg. Om du känner att du inte är en tillräckligt bra pappa själv, så tycker jag du skall göra nåt åt DET istället för att dra andra över samma kam för att rättfärdiga dina egna tillkortakommanden.

  10. Se där, Dennis.
    Redan din hälsningsfras till Jan vittnar om att din blogg är en narcissistisk anslagstavla.
    ”Men Jan”. Redan här har du bestämt dig att alla som inte delar din verklighet är stackars idioter som inget begriper.
    Din verklighetsbild vilar uppenbarligen tungt på statistik.
    Och eftersom denna statistik visar att alla män är likadana och gör exakt likadant i olika givna situationer så upplever du säkert att allas verklighet borde vara likadan.
    Om nu männen i min eller andras omgivning försöker sköta papparollen efter bästa förmåga och förutsättningar (så även jag), ska jag då skämmas för att mina barn vill uppvakta mig och förklara att jag är världens bästa pappa?
    Andra barn vill göra ungefär samma sak och tycker deras pappa är bäst i världen.
    En del tycker att deras deras farsa (eller morsa) är kass och uppvaktar väl dem sannolikt inte.
    Jag har naturligtvis som alla andra pappor inte nått upp till varken mina eller andras mål vid flera tillfällen.
    Det gör oss inte till dåliga människor som ska skämmas för andras tillkortakommanden.
    Du vet, eftersom du är den bästa av alla män så måste ju vi andra vara sämre. Detta blir ju självklart.
    Å din partner måste vara lyckligast i världen.
    Eftersom du är den främste empatiska mannen ska kanske du skulle ha lite överseende med oss andra stackars idioter och förlåta våra korkade ungar som inte fattar bättre.
    OBS! Detta är inget hatinlägg. Jag delar bara inte din verklighet.
    Jag tror nog att alla vi som läst din debattartikel har som högsta önskan att få bli som du.
    För då är vi perfekta.

  11. Alltså helt ärligt.. Började skriva ett inlägg, men varför ska man bemöda sig möta en rätt korkad artikel skriven mest troligt utifrån skuld över jagets tillkortakommanden. Tycker du att du är så dålig frånsäg dig eventuellt firande och tillåt oss som faktiskt går in med själ och hjärta att bli uppvaktad för det. Mycket enkelt fixat..

  12. Hej igen Dennis.
    Jag tycker nog att du borde fundera på vad en debattartikel som den du skrev igår ska syfta till.
    Jag skrev ett inlägg som jag först placerade på fel ställe och senare där den var avsedd.
    Jag delar inte din uppfattning som du skrev om i din artikel. Du frågar sen dina läsare vad vi tycker och när jag svarar plockar du bort inlägget.
    Jag vet inte om du blev kränkt när jag hyllade din förträfflighet,
    men syftet med en debatt är väl att man tycker olika och argumenterar för vilka skäl man har till att man har en viss uppfattning.
    Det skulle vara intressant att få respons på mitt inlägg.
    Med vänlig hälsning,
    Björn Tjust

    1. Eftersom många har frågor och åsikter om debattartikeln har jag valt att svara i ett separat inlägg på bloggen. Då det är många olika sorters kritik som behöver bemötas har jag inte hunnit skriva något färdigt ännu.

      Jag har inte kränkt någon enskild person eller sagt att alla pappor är dåliga, det är helt era egna tolkningar. Jag har belyst de patriarkala strukturer som fortfarande lever kvar i MÅNGA heteronormativa familjer! Det är min uppfattning om hur det kan se ut i många familjer. Det är förövrigt bara män som har hört av sig och tyckt sig ha rätten att förolämpat mig på olika sätt.

      Däremot är det många kvinnor som hört av sig och sagt sig känna igen det jag pratar skriver om. Deras barns pappa är en bra pappa men är inte alls lika närvarande kring allt som hade med barnen att göra.

      Jag kommer som sagt utveckla mina resonemang vid senare tillfälle.

      Jag behöver även se över vart jag kan ha frågat efter era åsikter. Ibland frågar jag och ibland inte.

      Trevlig kväll.
      Dennis

  13. Hej igen Dennis.
    Du frågar faktiskt efter dina läsares åsikter när det i början av artikeln står:
    ”Ni finner artikeln på Expressen Debatt”
    ”Vad tycker ni? / Dennis
    Detta är väl att fråga efter dina läsares åsikter.
    Om du nu inleder en debatt så kan det ju vara lämpligt att svara den personen som du debatterar med.
    När man läser dina svar så säger du dessutom till flera av dina läsare att de inte fattar vad du menar med ditt inlägg.
    Jag kan upplysa dig om att det är en myt att män har telepatisk förmåga.
    -Du borde fatta vad jag menar! …. är ju ett begrepp som är känt för de flesta.
    Om du vill vill att man fatta vad du menar. Skriv då det du menar.
    Jag förstår naturligtvis att du inte kan debattera med varje enskild skrivare.
    Men om du nu besvärar dig med att svara på mitt inlägg så kan du ju anstränga dig att svara på mina frågor och inte hänvisa till andra som känner sig kränkta eller andra som tycker att du har rätt.
    Det där tricket att hänvisa till att andras hyllningar är ju bara ett sätt att slippa ifrågasätta dina egna argument.
    Beträffande huruvida du har kränkt någon enskild så kanske det är upp till den person som upplever att hen är kränkt och inte bara din åsikt.
    Jag vill betona att jag på intet sätt är kränkt.
    Jag är av den bestämda uppfattningen att varje människa har rätt att känna sig kränkt utan att omvärlden för den skull nödvändigtvis måste be om ursäkt varje gång detta händer.
    Jag tycker det bara intressant att se hur långt en åsikt egentligen håller för en djupare granskning.
    Detta gäller både mina egna och andras åsikter.
    Du hänvisade till statistik i ditt svar till en debattör (SOU 2016:14).
    Om detta är din källa eller om det är familjeförhållanden i din bekantskapskrets som ligger till grund för dina grundläggande åsikter så kanske du ska byta kompisar.
    Det finns ju uppenbarligen andra som har en annan verklighet.
    Att du dessutom väljer att plocka bort mitt inlägg visar väl bara att du har svårt att debattera med någon som inte känner sig kränkt men samtidigt ifrågasätter dina åsikter.
    I så fall kanske du inte ska kalla det för en debatt utan ett samtal mellan medlemmar i samma församling.
    MVH
    Björn Tjust

  14. Jag följer inte riktigt ditt resonemang kring att jag måste svara mina läsare om jag ställer en fråga vad de tycker.

    Jag får massa kommentarer och skulle jag lägga all min tid till att svara alla skulle jag inte göra annat som du själv påpekade.

    Vart ditt inlägg som du påstår är raderat tagit vägen kan jag faktiskt inte svara på just nu. Alla dina andra kommentarer verkar ju ha publicerats och det krävs moderering av mig för att släppa igenom någon första gången. Jag har dock läst kommentaren du refererar till vilket jag tror jag skrev i tidigare kommentar.

  15. Eftersom dina svar på kommentarer inte längre handlar om ämnet utan undanflykter om hur ont om tid du har att bemöta kritik och hur jobbigt du har det så ska jag släppa detta och inte ödsla min eller din tid mer på detta forum.
    Lycka till.
    Med vänlig hälsning,
    Björn T.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.