Hur svårt ska det vara egentligen? Lite feminism och anti-rasism och världen blir kanske aningen bättre. Ditt barn kommer definitivt inte dö av att få lära sig om att det går att använda orden hen i olika former. Ditt barn dör inte heller av att inte få machonormen matad från bebisåren och upp. Ditt barn skulle heller inte ta särskillt illa vid av att få vara lika mycket med båda sina föräldrar.
Lika många föräldradagar
Tänk om barn skulle få lära sig ömhet närhet från både mammor och pappor och veta att alla föräldrar tar liknande ansvar för allt som rör barnen. Tänk om barnen skulle få lära sig att mammors jobb är lika viktiga som pappor jobb i det långa loppet. Att mammor inte ska behöva vara beroende av pappors pensionspengar på ålderns höst. Tänk om föräldrarna kunde vara med och bidra till att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män minskar.
Gemensamt ansvar för hushållet
Tänk om barnen skulle få lära sig att alla tar ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Att planering och genomförande inte hänger på vad som finns mellan förälderns ben.
Att machonorm inte är något att eftersträva
Tänk om både små pojkar och flickor slapp matas med föreställningen om vad som är manligt och kvinnligt. Tänk om barn fått vara barn och inte sattas i fack utifrån vad som finns mellan benen och inte i huvudet. Tänk om själva utmanandet av machonormen kunde bidra till att kvinnor inte behöver vara rädda (för män) när de vistas ut när mörkret lagt sig.
Tänk om mäns psykiska ohälsa på ålderns höst skulle minska för att de skaffat sig ett emotionellt nätverk under sin livstid. Mer än dubbelt så många män som kvinnor begår självmord efter att ha gått i pension. Psykosociala faktorer ses som en av orsakerna.
Om det nu kan vara så att män i större utsträckning identifierar sig med sina arbeten, att de blir identitetslösa under pensionen. Vore det då inte ett steg åt rätt håll för män om de kunde finna en identitet i familjen eller i relationen?
Fortsättning följer.
Dennis
