Patriarkatet gör det svårt för män att vara feminismens förkämpar

I Sörmjöle sken solen. Foto: Sara Lovisa

Uppmärksammade feministiska män, en del av patriarkatet

Flera män, undertecknad inräknad, har insett mer och mer att de vill föra en feministisk agenda efter att de/vi fått eller väntar barn. De/Vi vill att barnen ska få växa upp i ett jämställt samhälle där alla behandlas lika oberoende av kön, etnicitet och så vidare. I min jakt, kamp, agenda, kallade vad ni vill, letar jag efter manliga förebilder. Både i mitt privatliv och ute i den vida världen.

Jag var en av alla dem som delade och gillade Navid Modiris statusuppdatering på Facebook. Jag känner verkligen att jag kan känna igen mig i texten. Aha-upplevelse all over the place!  Navid Modiris reflektioner gör honom till en av mina förebilder bland feminister som kommer ut öppet”som feminister. Vi män behöver ha förebilder som vi kan förlika oss med. Vi vill identifiera oss med de som liknar oss själva. För hur vi än vrider på det är gemene man en man och gemene kvinna en kvinna. I det fullt jämställda samhället har både kvinnor och män både kvinnor och män som förebilder. Men för att nå hela vägen behöver män hitta andra män som försöker visa vägen. Förutom Modiri brukar jag snegla in på såväl HEJ BLEKK, Lady Dahmer och Underbara Claras sidor för att få inspiration i mitt eget livet.

Joakim Lamotte skrev en debattartikel i Aftonbladet som fått både ris och ros. Kritiken handlar i stort om att många män påståtts, likt Modiri, bygga sina varumärken på att kalla sig feminister. Visst har kritikerna rätt på vissa plan men jag tycker att vi bör se till myntets andra sida. Det är väldigt lätt för oss män att samla lätta poäng när vi kallar oss feminister, speciellt när det handlar om att framhäva våra reflektioner i relation till våra barn. För i detta patriarkaliska samhälle sticker vi ut. De pappor som öppet går ut och deklarerar att de emotionellt bryr sig om sina barn, de sticker ut.

Det är lättare samla poäng i en värld där konkurrensen är låg. Det är en av anledningarna till att feministiska män hyllas. Men självklart ligger det något i vad Hanna Jedvik skriver i GP.

”Pappor som blir hyllade feminister blir till ytterligare ett bevis på att mäns ord väger tyngre än kvinnors.” 

Problemet är komplext och löses inte i en handvändning. Det är inte vi män som är den förtryckta gruppen. Utan det är vi män som tjänat på att tillhöra gruppen som förtrycker och det gör ont att förlora fördelar vi alltid haft.  Vi män som vill strida för feminismen kan bara abdikera från den tron vi suttit på genom historien.  Vi måste inse att tronen inte finns utan att vi lever i ett samhälle tillsammans, kvinnor som män.

Vi har valt en kamp där vi själva ska riva ner den grupp vi tillhör. Är inte det ett komplext så säg? 

Avslutningsvis ut i etern. 

Går det att vara en hyllad feminist som man utan att vara en produkt av patriarkatet?

 

Dagens citat.

Ett jämställt föräldraskap är 50% av alla bajsblöjor.

/ Dennis

2 svar på ”Patriarkatet gör det svårt för män att vara feminismens förkämpar”

  1. Vill du ha ett mer jämställt Sverige är det läge att rösta bort Alliansen. Rösta på Socialdemokraterna – det enda partiet som tillämpar jämställda valsedlar.

    1. Verkar rimligt.

      Jag hoppas du menar ett jämställt Sverige.

      För mig är ett samhälle jämställt eller inte. Ej mer eller mindre. Vi kan närma oss jämställdhet men inte vara mer eller mindre jämställt enligt min mening.

      Just nu har Sverige inte ett jämställt samhälle.

      Hoppas bara Sveriges största parti kan göra det tydligare för oss väljare. Visa vilka partier det vill arbeta med och hur det ska samarbeta.
      /Dennis

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.