Förhållandet som varat i omkring fyra år är på väg att ta slut. Inte för att du vill utan för att någon annan talar om för dig att det är dags nu.Ni har varit varandra trogna sedan spädbarnsåldern du som alltid har fått stöd och tröst när du behövt det är nu utan.
En lång kärlekshistoria har ryckts undan och du har slagits omkull som om någon dragit undan mattan under dina fötter. På dagarna går det bra men när kvällen närmar sig och du ligger i din säng för att försöka sova, då kommer tankarna. Du klarar dig inte utan din kärlek.
Nu är det inget förhållande som är på väg att ta slut utan projektet Sluta med napp för vår fyraåring.
Sluta med napp
Ja, det är så turerna verkar ha gått hos fyraåringen som nu ska sluta med napp. Med sluta med napp i vårt fall är det att sluta med napp vid nattningen. Dagtidsnappen är borta sen några år.
Sedan senaste tandläkarbesöket har vi (jag och Sara) diskuterat hur vi ska göra för att fasa ut nappen ur fyraåringens liv. Det har varit en lång återkommande diskussion, eller i ärlighetens namn, det har varit ett långt undvikande bekymmer att ta tag i.
Hur skulle vi göra? Hur mycket ska vi prata om det innan? Ska vi ha någon belöning eller något som motiverar honom extra för att sluta?
Ska vi sluta med napp Alfons?
– Nej!
Varför då?
– Det tycker jag är en dålig idé.
Jag väntade mig kanske en kille som helt skulle vara inne på min linje och i samklang med mig säga: ”Ja, men du Dennis, det låter vettigt. Jag är ju faktiskt 4 år nu så nappen struntar vi i från och med nu.”
Efter att vi pratat om det några gånger blev det till sist Sara som en dag samlade ihop alla nappar och la bort de. Vi som redan i julas var inne på att ge bort napparna till tomten vid en stubbe i skogen, men vi tog oss aldrig riktigt ut på något sådant äventyr. Fyraåringen ville ju inte. En annan tanke vi hade var att samla napparna för att byta de mot något i leksaksaffären, det blev heller aldrig av. Det fanns ju inget som han värdesatte högre än napparna.
Frågor jag ställde mig var: ”Hade det blivit så mycket bättre vid sänggång om tomten hade fått napparna? Hade det känts bättre att somna i vetskap att han köpt en leksak för napparna?”
Nej, jag tror inte det. Tryggheten var och är så starkt kopplat till napparna vid sänggång. Jag tror att den starka relationen till napparna hade varit densamma i efterhand oavsett vad vi gjort. Nu är det fjärde natten utan napp och fortfarande kommer kommentarerna om att det var en dålig idé att sluta med napp.
”Jag kan ju inte sova utan napp.”
När tårarna kommer berättar vi hur duktig han är som har klarat av att ”så många nätter nu utan napp”. Det har oftast gått över relativt snabbt.
Det viktiga vid avvänjning av napp är nog att vi som föräldrar förstår vad barnet kanske går igenom. Att vi förstår hur jobbigt det kan vara att bryta den trygghet som det inneburit att somna med napp i munnen. Det är nog också viktigt att vi tar barnets oro på allvar och lyssnar på vad de säger. Det kan mycket väl vara ett av de första och största uppbrotten i ett barns liv och därför är det bra att vi som föräldrar hjälper dem att hantera det.
/ Dennis
