Lustigs ursäkt; tam och utan analys?

Nu blev det väl ändå lite tokigt Micke, men förhoppningsvis lär vi oss av ditt misstag. 


Jag vet inte om ni hängt med i vad som hände för en vecka sedan. Men Sveriges herrlandslag tog sig till VM i Ryssland 2018. Detta mot alla odds då Italien sågs som storfavorit trots den svenska segern på Friends Arena i Stockholm några dagar tidigare. 
På San Siro i Milano skulle matchen precis till att börja och svenska nationalsången spelades. Under den svenska hymnen började stora delar av den italienska publiken bua och vissla, något som inom idrottsvärlden ses som respektlöst. Mikael Lustig, högerback i herrlandslaget reagerade starkt på detta och skrek efter nationalsången åt publiken.

Jävla fittor är dom!

Detta fick rubriker att skrivas och människor att ilskna till. Mikael Lustigs fru Josefin skrev bland annat om det i sin blogg. Hon skriver om hur hon fått ta en massa skit för hennes mans val av ord. Som kvinna krävdes hon ansvar för sin mans agerande. Hon skriver även att hon samtalat med Mikael om detta och därefter kom högerbackens offentliga ursäkt på Instagram.

Måndagskvällen var en av de största kvällarna jag upplevt i min karriär. Att slå ut Italien på sin hemmaplan är fortfarande som en dröm och att få göra det tillsammans med detta gäng är något som inte går att beskriva. Tyvärr hände en grej innan avspark som jag vill kommentera. Italienska publiken buade under den svenska nationalsången och under den enorma pressen så tappade jag fattningen. Jag blev arg och skrek rakt ut i frustration mot publiken. Jag valde ett ord jag i efterhand ångrar enormt mycket. Det var inte okej, det är inte okej och jag ber om ursäkt. Jag har mått väldigt dåligt över detta de senaste dagarna. Nu hoppas jag att vi kan dra lärdom av detta och hjälpas åt att få bort dessa dåliga ord med hjälp av mitt dåliga exempel. Kärlek ❤️🇸🇪🙏

Ett inlägg delat av mikaellustig (@mikaellustig)

Vad kan vi lära oss av detta?

Lustig skrev att han mått dåligt över sitt agerande och ville förklara sig. Han skrev att användandet av dessa dåliga ord måste bort från idrotten och att vi ska ta lärdom av hans misstag.

Visst ska vi ta lärdom av dig Micke. Vi behöver även ta lärdom av ditt inlägg och hur du formulerade dig.

Inlägget skrevs säkert i all hast mellan fotbollsträningar och familjelivet och ja, det kan bli fel ibland. Han skrev att vi måste få bort dessa dåliga ord från idrotten….

Men vänta nu ett slag. 

Jag gissar att Mikael Lustig likt de flesta heterosexuella män gillar det kvinnliga könet och inte har några större problem med det.

Det är inte ordet fitta som är dåligt utan användandet av det. Lustig använder ordet som något nedsättande. Den italienska publiken var respektlös och Lustig reagerade instinktivt med att skrika det värsta han kunde skrika i sammanhanget.

Problemet i sammanhanget är att kvinnans kön som så många gånger förr används som något dåligt, som ett skällsord. Män har i urminnes tider ställt sig över kvinnor och låtit dem veta att de inte är lika mycket värda. För att sätta kvinnorna riktigt på plats har deras kön och sexualitet smutskastats. Den kvinnliga sexualiteten och könet har varit till för att behaga mannen. I andra sammanhang är de horor och fittor, inte värda smutsen under skorna.

– Men det finns ju dom som skriker kuk också, både tjejer och killar gör ju det!?

Det finns det absolut. Skillnaden är att det manliga könet och sexualiteten sällan smutskastas om ens alls på samma sätt som det kvinnliga. Det manliga könet som skällsord bär inte generationer av förtryck.

Att skrika f*tta när du är arg är så mycket mer än bara ordet som svordom i sig. Att kalla det för ett dåligt ord utan att förstå vad det bär med sig är även det en brist på respekt.

Jag hoppas vi alla har lärt oss något av det här. Jag hoppas att svenska herrlandslaget i fotboll nu går i bräschen för en respektfullare ton i omklädningsrummen och på planen.   Ni är förebilder för så många. Lycka till i Ryssland!

Så som svar på rubriken. Lustigs ursäkt tam och utan analys. 

Den är kanske inte helt tam, det kan komma något gott ur den även om den var helt utan analys.

Läs Locker Room Talk – Snacket i omklädningsrummen måste bli mer Fair Play 

– Dennis

Stjärnorna lyser över Sverige

Stjärnorna finns redan där, vi måste bara titta åt rätt håll

Vårt land är fullt av förebilder, det gäller bara att vi uppmärksammar dem.

Det skeva inom fotbollen

Med en ny arbetsvecka i full gång och med ett Umeå som bjudit till med finväder sitter jag här och spekulerar. Tankarna passerar idag många varv kring den skeva idrottsvärlden. Manliga fotbollsspelare i Superettan kan tjäna pengar på sin sport medan tjejer i Elitettan får arbeta extra vid sidan av fotbollen för att försörja sig. Samma mängd träning men ändå med helt olika förutsättningar för sitt idrottande.
Argument om att fler tittar herrfotboll än damfotboll används för att förklara varför tjejerna tjänar mindre. Lägre publiksiffror och färre sponsorer leder till lägre intäkter.
Det är skevt då svenska fotbollstjejer generellt sett håller en högre internationell nivå än de svenska killarna. Det är skevt att Damallsvenskan benämns just som Damallsvenskan. Som om Allsvenskan (den för herrar) skulle vara den riktiga.
Det är skevt för att damallsvenskan, full av världsspelare till skillnad från herrallsvenskan där svenska avdankade utlandsproffs kan återvända för att få dominera i sluter av karriären, har lägre publiksiffror.
Faktum är: Damernas Allsvenska är internationellt sett bättre än än herrarnas Allsvenska. Det borde vara damernas matcher som sänds som flaggskepp till våra sportsändningar. Vi har ett av världens bästa landslag och vi väljer att hellre följa laget som behövde Zlatan för att besegra Färöarna i en kvalmatch. Det är skevt att manlig idrott i de flesta fall värderas högre än kvinnlig idrott. Tjejerna får om de har tur glänsa vartannat år då det hålls stora mästerskap.
Zlatan i all ära. Det vore som att svära i kyrkan att påstå något annat än att han är en av Sveriges starkast lyssande stjärnor för tillfället. Vi borde dock lyfta blicken längre bort på himlafästet och skåda stjärnor som, Nilla FischerKosovare AsllaniTherese SjögranCaroline SegerLisa DahlkvistLotta SchelinSofia Jakobsson med flera.
Så denna vår är det dags att börja spana in Allsvenskan där det händer saker. I sommar åker nämligen Schelin och gänget till Kanada för att spela VM.
/ Dennis

Vikten av eldsjälar i barn och ungas liv

Eldsjäl logga Lattefarsor   Igår vid 20:00 gick Eldsjälsgalan 2015 av stapeln i TV4. En gala där det svenska föreningslivet och dess hjältar prisades i kategorierna Årets Eldsjäl, Årets unga ledare och Årets förening. Vårt avlånga land är fyllt av ledare som utan ersättning ser till att våra barn och unga får en meningsfull fritid.

Min eldsjäl – bakgrund

Som liten var jag en aktiv tanig liten kille. Jag provade på sporter som friidrott, bordtennis och hockey (om än under en väldigt begränsad period). Det som fastnade hos mig och som än idag är en del av mitt liv var fotbollen. Som femåring gjorde jag mina första fotbollsträningar på grusplanerna i Södertälje. Det var något speciellt med att jaga en boll i klunga, för att sekunderna senare stanna till när pendeltåget passerade förbi några hundra meter längre bort.

 

Med åren insåg jag att det inte skulle bli någon ny Martin Dahlin, Jonas Thern eller Tomas Brolin av mig. På skolrasterna stod jag mest i mål, till min mors stora fasa. Jag var orädd och slängde utan problem i både lerhögar som vattenpölar. Jag var bra på att slita byxor. Det blev målvakt av mig. Hela vägen från junior till senior stod jag mellan stolparna och skrek på mina medspelare. Kastade mig framför fötter med huvudet före utan respekt för eventuella skador.

Än idag gör jag gästspel mellan stolparna. Fortfarande lika gapig men med större förnuft och respekt för att min kropp inte längre är ledlös. Men det hade kunnat sluta redan i ung ålder om det inte vore för bland annat en person.

Min eldsjäl – Motivering 

Övergången mellan junior och senior var tuff. Särskilt för mig som målvakt. Med mycket nöta bänk i moderklubben och med begränsade speltid i reservlaget (övervägande bortamatcher mitt i veckan) valde jag att helt sluta spela fotboll. Knappt 20 år fyllda. 

Men så ringer Järna SK då tillhöranded i div.6 och eftersökte målvakt. Jag möttes av ett varmt och trevligt mottagande i klubben som andades på grund av just eldsjälarna.  

Laget bestod till större del av unga spelare men på högerbacken hade vi han som skulle betyda något extra för mig. En man, då i 40 årsåldern, med en son och två bonussöner i laget. Han var en av de första att välkomna mig, tränade föredömligt och alltid på gott humör med en sund inställning till fotbollen. 

När han la av som aktiv blev han min målvaktstränare. Utan egen erfarenhet av målvaktsspel plockde han varje vecka fram nya övningar han hittat på eller läst sig till. Han blev min första riktiga målvaktstränare. Jag har honom att tacka för bland annat säsongens träningspris. Utan honom hade jag kanske inte dykt upp på varje pass, varje vecka. Oavsett väder var han där. Det är i alla fall så jag minns tiden i Järna. 

Tack för att du förgyllt min tid som målvakt, Lars Anjou. Utan dig hade min fotboll förmodligen bara varit en parentes i min ungdom. Jag önskar dig allt gott! 

Det är människor som Lasse som utvecklar svensk ungdomsidrott. Det är eldsjälar som Lasse som håller lågan brinnande hos vilsa unga vuxna. En stor applåd till er alla. 

/ Dennis