Välkommen till snor, skrikiga kvällar och tidiga morgnar

Oj vad föräldraledigheten rullar på. Vem var det som myntade ordet ledighet egentligen? Någon har uppenbarligen inte tagit ut föräldradagar.

Barnhänder, pappablogg

Det har gått en helt vecka utan att jag ens hunnit tänka på om jag skulle ta och skriva något vettigt på Lattefarsor.se. Ni vet, den där pappabloggen ni råkar klicka er in på ibland av en slump, genom ett klick på Facebook eller av efter ett klick på Facebook.

XL Korv med brödUnder veckan som varit har vi gjort ett antal premiärer tillsammans, Siri och jag. Två besök på olika öppna förskolor, lekparksturné, playdate och pappagruppshäng under Umeå smakfestival för att nämna några saker vi ägnat oss åt under veckan. Som om detta inte vore nog, passade Siri på att ta sina första stapplande steg utan att hålla i sig under premiären på Svenska kyrkans öppna förskola på Tomtebo.

Men titta! Vad gör du? Du går.

Hon stod vid en av leklådorna och grävde efter roliga saker att ge till mig när hon plötsligt släppte taget och gick tre steg mot mig. Högt och ljudligt utbrast jag: Men titta! Vad gör du!  Inte en reaktion från de andra föräldrarna på lekmattan. Jag antar att de likt jag själv är vana vid att andra föräldrar ibland höjer rösten när något händer. De gjordes ingen märkbar notis av min för några sekunder långa eufori över att min dotter nu gick, utan att hålla i sig. Jag ville helst av allt att hela världen skulle se och känna samma glädje som jag. Men titta! Vad gör du? for bara förbi i deras fokus och lek med det egna barnet. När dopaminnivån strax därefter lagt sig och jag kom till sans i mitt inre igen förstod jag vad det var jag gått igenom där i några sekunder. Mitt barns framsteg är störst för mig. Den stolthet jag känner för mitt barn kan någon annan bara känna för sitt barn.   Du kan bara förstå vad jag känner. Men aldrig kan du uppleva min känsla för det som nyss hände. Kanske ropade jag inte ut det högt och ljudligt. Kanske var det bara euforiska ord i kommunikationen med mitt barn som hördes. Det var en otroligt häftig känsla att få uppleva som start på veckan.

Välkommen till snor, skrikiga kvällar och tidiga morgnar

Men allting har en baksida. I alla fall om jag får låta mig vara en pessimist för ett tag. Med en storebror på förskola och flera besök på allmänna platser med andra barn, ligger en förkylning inte allt för långt borta. I lägenheten finns nu tydliga spår av smitthärd. Barnen har avlöst varandra sedan förra helgen med att vara småsjuka och snoriga. Nu till helgen var det lillasysters tur att börja snora och som till följd av det har sovrutinerna blivit lite lätt på sniskan. Långa eftermiddagslurar har lett till att nattningarna på kvällarna blivit långa och utdragna. Som kronan på verket har de små liven inte vett nog att förstå att de behöver sova på morgnarna heller för att få alla timmars sömn. Vi är helt ur fas i sömncykeln.

Pappabloggen Lattefarsor
Snor säger du?!

Idag kommer en bekant från studietiden upp och hälsar på. Vi säger välkommen till snor, skrikiga kvällar och tidiga morgnar.

 

– Dennis

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.